Mer och mer fokus på löpning blir det för varje vecka, ju mer vår det blir. Vilket innebar att det blev mycket löpning i veckan med tanke på att det var vår ända fram till idag söndag då det helt plötsligt var vinter igen. Jag misstänker att det inte är sista gången i år som det känns som att "nu är det vår!" för att nästa morgong vakna till vinter igen. Det är ju både positivt och negativt. Det gör ju att möjligheter till att topptura fortsätter men det skjuter även på traillöpningen lite till. Jag skulle verkligen vilja och behöva få in traillöpning snart känner jag. För även då det har varit riktigt bra väder i veckan så har det blivit löpning på asfaltsväg eller på grusväg. Mycket snö har smält i framförallt sydsluttningar, men i skogen eller på fjället är det fortfarande en hel del snö kvar. För mycket snö för att ge sig ut och springa utanför vägarna. Jag har dock tagit några rundor längs vägen mot Mittådalen vilket är väldigt trevligt då det är så lugnt med trafik och fina omgivningar. Helt klart en ny favorit i väntan på att stigarna ska smälta fram. Träning: Det blev som sagt mest träning i form av löpning denna vecka. Känslan har varit lite blandad. Från att i måndags få "feeling" och springa 12 km nästan i 4 tempo med kontrollerad känsla till att springa 20 km i torsdags med känslan av att allt känns fel. Allt från löpsteget som kändes jättekonstigt till benen som gjorde ont på ett sätt som de inte ska göra efter denna distans. Veckan avslutades i alla fall med 14 + 17 km löpning där känslan var tillbaka aningen. Jag hoppas att den ska fortsätta kommande vecka! Totalt fick jag ihop 85 km löpning denna vecka vilket är ungefär vad jag siktar på just nu, eller kanske lite mer. Fokus nu är volym för att bygga upp tåligheten i benen igen. Det blev även en längdtur, och inte vilken tur som helst. Det blev skate på skare för första gången vilket var ljuvligt! På något konstigt sätt så påminnde den tidiga morgonen och det öppna kalfjället om att bege sig ut på en dykutflykt en tidig morgon. Just känslan av att kunna åka i vilken riktning som helst, helt utan spår eller något att förhålla sig till. Det var även väldigt häftigt att kunna se olika berg från nya vinklar då jag inte behövde följa de vanliga spåren utan till exempel kunde åka söder om Lill- och Storskarven. Hoppas på mer härliga och soliga vårvinterdagar! Denna vecka var 4:e veckan på raken med en ok löpvolym. I snitt har det blivit 81 km per vecka vilket jag hoppas ska bidra till att benen verkligen ska börja vänja sig vid löpning igen och redo för längre distanser.
0 Comments
"Kamlöpning", så bra som det blir just nu. Underbart i alla fall att var uppe på fjäll med löparskorna! Jag vet inte hur många gånger som jag har tänkt "idag tar jag en vilodag, eller i alla fall nöjer mig med morgonens styrkepass / topptur / längdtur". För att sedan antingen på egen hand känna att kanske "borde" jag ändå gå ut och springa. Eller att Elin har frågat om jag ska följa med ut på en runda och jag då inte kan säga nej när jag väl tänkt att jag skulle kunna hänga med ut. Detta beteende är ju både bra och dåligt. Bra för att jag får ju in fler kilometer löpning än vad jag skulle fått om jag vilade alla gånger jag tänkt det. Dåligt för att det är ett ganska ångestdrivet beteende... När jag väl har tänkt att jag skulle kunna gå ut så blir det omvänt, det blir ingen "bonusrunda" om jag går ut och springer utan istället tänker jag att om jag inte springer så har jag missat en runda. Varför kommer jag och tänka på det nu då? Under söndagen var jag ute och toppturade i nästan 6 timmar, vi gick 14 km och över 1000 höjdmeter. Jag bestämde mig för att detta är dagens träning, när jag kommer hem så ska jag njuta och ta det lugnt. Jag hade nog dock pratat om att springa efter, men trodde inte då att det skulle bli en så lång tur. Väl hemma så frågade Elin om jag skulle med ut och springa innan vi fixade mat. 10 minuter senare var jag ombytt för att ge mig ut och spring. Under de 10 minutrarna hade alla tankar som jag beskriver ovan hunnit processas. Hur ska jag då göra för att det ska bli färre tillfällen då jag hamnar i denna situaiton då jag behöver fundera och ta beslut om jag ska träna eller inte?
Blandat skoterspår och ospårad löpning. Mer av det framöver. Träning: I och med söndagens "extra" löptur på drygt 15 km blev det en bra träningsvecka som innehöll ett riktigt bra och roligt pass på fredagen. Jag gav mig iväg på en tänkt asfaltsrunda men hade kanske undermedvetet bestämt att det skulle bli ett lite annorlunda runda. Vädret var dessutom fantastiskt så suget att ta mig högre upp fanns där ocskå. Jag struntade därför att svänga höger efter Kåvan mot Ljusnedal och sprang istället rakt fram och sen höger på grusvägen i riktning mot Flatruet. Efter ca 7 km var jag framme vid Anåfjällets vinterparkeringen där jag inte kunde låta bli att testa hur det var att springa på skoterspåret upp mot just Anåfjället. Det gick bra så löpturen fortsatte upp längs med skoterspåret, sicksackandes mellan folk som satt och hade det skönt i solgropar och sällskap som tagit med hela gasolgrillen upp på fjället, till de första högre topparna. Tiden samt skoterspåret räckte inte till för att fortsätta hela vägen upp, men det var underbart att springa upp på ett fjäll igen. Jag börjar längta mer och mer efter det! Det ingav också en viss gnutta hopp, att just kunna springa hela vägen hemifrån upp på fjället, drygt 500 höjdmeter, i ett svek utan att behöva pausa. Kanske att benen är i ok form trots att det blivit en hel del alternativ träning till löpning under vintern. Totalt blev det 75 km löpning denna vecka och 25 km längdskidor och en topptur. Mer om den nedan. Kallsnö och en väldigt blå himmel vid Skarvarna Äventyr: Söndagen visade strålande sol, därefter såg inte prognosen lika lovande ut längre. Detta bidrog till att jag blev väldigt sugen på äventyr, gärna ett långt äventyr! Och ett långt och riktigt bra äventyr blev det. Från fjällparkeringen vid Andersborg gick turen mot Skarvarna. Först upp på Lillskarven för att åka ner samma åk som jag åkte ner för några veckor sedan, kul åk men aningen hårdare snö denna gång. Efter det gick vi upp igen men åkte istället ner mellan Lill- och Storskarven och fick ett åk med kall och fin snö, väldigt otippat att hitta ett så bra åk efter det varma fina vädret som varit. Underbart! En lätt lunch senare testade vi ett åk på sidan av Storskarven för att sedan ta oss tillbaka igen via Lillskarven ner till Malmbäcksstugan igen. Det blev en riktigt bra topptursdag! Skrivet av Johan Hartelius Det har ju pratats mycket om den där magiska vårvintern - när dagarna är längre och solen värmer - och förväntningarna inför första våren i Funäsdalen har varit höga. Ofta är det i april dessa dagar inträffar, men i år var det vecka 13 det hände. Tror knappt jag har varit med om en vecka som denna. Sju dagar utan ett moln eller någon vind att tala om (i princip så överdriver jag knappt någonting). Nätterna och morgnarna var kalla, rejält kalla med temperaturer på runt minus 20 grader för att sen nästan leta sig upp mot 0:an på dagen. Detta gav ju en lätt stressad själ just ett lite extra stresspåslag, hur ska jag hinna utnyttja detta på bästa sätt? Det blev till att lägga typ all ledig tid på utomhusaktivitet:
Puuhh, på söndag kväll kände jag mig rätt så färdig.... Vyer och mycket blått från topptur och från längdtur Träning: Det är tur att fritidsintressen, dvs att till stor del vara ute, och träning går hand i hand. Det gjorde att förra veckan blev den mesta träningsveckan i år med totalt 87 km löpning, 28 km längd och toppturer på det. Det känns riktigt bra (även om det inte känns riktigt bra i benen just nu) att få in okej med volym men framförallt att jag fick in både ett backpass och ett långpass. Det var den längsta rundan sedan Kullamannen i början på november, så det var verkligen på tiden! Målet framöver är att få in backpass och ett längre pass varje vecka. Det kommer även bli längdåkning ett tag till men löpningen känns viktigare och viktigare. Långpass upp till Flatruet i kvällssolen
|
Details
|