Skrivet av Johan Hartelius Anåfjällsplatån med den högsta toppen längst bort i bilden Nu är äntligen tiden här då jag ofta sitter med naturkartan.se eller Topo GPS appen uppe och spånar på vilka stigar jag ska springa och vilka toppar jag ska bestiga och hur jag får ihop en bra runda. Man brukar ju säga att processen eller resan till målet är viktigare eller mer värd än själva målet. Det kan jag verkligen känna när jag planerar en längre runda, jag älskar verkligen att fundera ut en plan för kommande äventyrsrunda! Denna vecka, en månad innan Xreid, var målet att få till ett nyckelpass som så mycket som möjligt speglade loppets karaktär. Det vill säga, jag ville vara ute länge, jag ville få ihop många höjdmeter, gärna både branta backar och mindre branta backar. Det fick också gärna bli ett rejält långt pass med både teknisk terräng samt mer lättlöpt löpning, då jag tror att det kommer vara en del sträckor som ändå är mer av typen "transportsträckor" mellan bergen. Det finns verkligen möjlighet att träna på alla typer av lutningar och underlag här. Valet för dagen landade på Anåfjället. Ett fjäll som jag verkligen gillar då det har just många av kriterierna som jag nämde ovan. Ett stort plus är också att det går att springa hit hemifrån. Planen från början var att springa till starten av sommarleden, sedan tre vändor upp och ner vilket skulle ge drygt 2000 höjdmeter för att slutligen springa tillbaka igen. Det blev en variant av det tänkta passet. Som planerat sprang jag hemifrån till starten av vandringsleden som går upp till Anåfjället och fortsatte sedan den upp. På vägen dit mötte Daniel upp och gjorde sällskap, väldigt trevligt! Väl uppe på fjället så frångick jag planen lite då jag sprang upp på alla de olika topparna som finns där istället för att bara följa leden upp bort till Ånfjället, som är den högsta toppen. Efter första vändan såg jag till min förvåning att jag redan fått ihop 1000 höjdmeter vilket var klart mer än jag trodde. Jag skulle alltså komma upp i mitt mål för dagen snabbare än jag trodde. Samma vända igen upp på fjället och tanken på att försöka få ihop alla höjdmetrarna redan detta, det andra, varvet slog mig. Inte så mycket för att "slippa" ett tredje varv utan mer för att ha valmöjligheten att antingen göra ett tredje eller springa något annat. Efter att ha lagt till några extra backar uppe på Anåfjället var jag "klar" med höjdmetrarna och började bege mig neråt igen. På väg tillbaka mot Funäsdalen så bestämde jag mig ganska snabbt för att lägga till någon extra omväg istället för att springa direkt hem. Först var jag inne på att ta en runda på Röstberget men när jag sprang ner längs med grusvägen från Anåfjället och såg Funäsdalsberget så bestämde jag mig för att det fick bli en runda där istället. 51 kilometer och 2600 höjdmeter blev rundan tillslut, vilket tog 6 timmar och 40 minuter. Precis en sådan runda som jag hade hoppats på att få till! Känslan var förhållandevis bra tycker jag, även om det så klart blev jobbigt, framförallt uppför. Men jag kunde ändå springa på med ganska pigga ben även den sista biten. Veckans total blev 111 kilometer och 4650 höjdmeter. Andra veckan i rad med liknande distans och mycket höjdmeter. Det känns väldigt bra att få till dessa veckor nu. Vy på väg ner igen fjällsjön på Anåfjället och Skarvarna i bakgrunden
0 Comments
Leave a Reply. |
Details
|