Topptur och ljusa kvällar. Väldigt bra kombination. Veckan fortsatte med samma känsla som veckan innan slutade med. Med ben som känns slitna, slitna som om jag skulle ha sprungit ett långt lopp även då jag bara tränat på som normalt. Trots detta så fortsatte jag att springa en hel del i början av veckan med förhoppning om att känslan snart skulle bli bättre. Men när det fortfarande inte kändes helt bra efter torsdagens löpning så bestämde jag mig för att fredag fick bli en vilodag från löpningen för att se om benen kunde känas lite piggare igen till helgen. På lördagen gav jag mig ut på en löptur i riktning mot Flatruet och äntligen var känslan en helt annan. Benen kändes mycket piggare igen och det var roligare att springa än vad det hade varit på länge. Tanken var att springa 10 km sedan vända och springa tillbaka igen men när benen kändes så bra ändrade jag till 12,5 km istället för att få till ett 25 km långt pass. Söndagen bjöd på torra vägar igen vilket blev en positiv överraskning efter det jättesnöfall som hade kommit under veckan och gett ca 40 cm nysnö. Torra vägar, de nya asfaltsskorna och ben som även idag kändes bra gjorde att söndagens 16 km också blev väldigt härliga! Det kändes till och med tillräckligt bra för att öka sista kilometern i backen upp från Funäsdalens camping och hem. Tyvärr så ville det av någon anledning inte registeras på det Strava segment som finns där. Men men, det får bli ett nytt försök snart igen. Februari? Näpp, nästan maj. Det var ju det där med att det blev jättemycket vinter igen. Vanligtvis när det kommer ett "bakslag" i vädret i april, vilket det gör även mer söderut, så brukar det komma några cenitimeter snö som sedan töar bort dagen efter. Här blev det annorlunda. Det snöade mer eller mindre konstant från söndag till onsdag och det blev vinter som om det vore februari igen. Lite blandade känslor för detta då jag är väldigt sugen på att springa på stigar så snart som möjligt, men samtidigt häftigt att kunna fortsätta med till exempel toppturer på fin snö ett tag till. På fredagen hade snöandet avtagit och solen tittade fram. Helt vindstilla var det dessutom och ljuset möjliggör nu att det går att hitta på aktiviteter även ganska sent på eftermiddagen / kvällen, vilket vi gjorde. Vi tog oss upp vid "Hamra Syd" för att sen tura bort och åka den norra sidan av Hamrafjället som är betydligt flackare än den populärare sydöstra sluttningen. Med tanke på hur mycket snö det kommit kändes det som ett säkert och bra val. De två åken vi fick till där uppe var väldigt snälla och trevliga. Snön var växlande lite hårdare vindpinat och mjukare nysnö, helt ok. Men fin snö i all ära, bara att vara uppe på fjället en kväll som denna känns helt fantastiskt. Kvällssol och vindstilla på fjället är verkligen speciellt! AW Söndagens pass avslutade veckan som blev den mesta träningsveckan hittils i år, 114 km totalt. Det känns verkligen som att jag är på väg åt rätt håll nu!
0 Comments
Leave a Reply. |
Details
|