Skrivet av Johan Hartelius Vyer från "standardrundan" runt sjön "Redan fredag imorgon??!!" tänkte jag i torsdags kväll. Veckan hade inte alls varit som jag hade hoppats, det kändes knappt som att den hade börjat. I alla fall rent träningsmässigt. Den "skada" som jag drog på mig i knät söndagen innan betedde sig lite konstigt. Jag tyckte jag slog i knät och det var just knät jag var orolig för men det var istället smalbenet som övergick till att bli det som gjorde ont. Det typ molvärkte vilket är en smärta som jag inte är van vid och inte riktigt vet om det är dåligt att träna med eller om det inte gör någon skillnad. Topptur Jag bestämde mig i alla fall för att vila inledningsvis. Först på onsdag gav jag mig på ett första försök till aktivitet. Då det kommit en del ny snö så stod eftermiddagstopptur på schemat. Vi begav oss till Walles fjällparkering och började gå upp mot Ramundberget. Fin snö, ganska fin eftermiddag, men ganska blåsigt högre upp skulle man kunna sammanfatta de åk vi gjorde innan det började mörkna och var dags att bege sig hem för kvällen. Härligt att det är så ljust nu så det går att få till lite längre utflykter jobbet! Väl hemma så kändes dock benet halvbra igen. Torsdagen fick därför bli ytterligare en vilodag innan jag återigen smög igång träningen med 2 * 5 km löpning på fredagen. Inte superbra känsla på de passen men det kändes inte som att benet blev sämre av det i alla fall. Lite mer hoppfullt gav jag mig in i helgen utan några direkta planer, det som blev fick ske spontant. På lördag morgon åkte vi till Tänndalen för att titta på när Max skulle åka Friåknings SM. Jag packade med längdskidorna om det skulle bli läge att ta en tur. Det blev ingen tur där men när tävlingen var över och vi kände oss nöjda så bestämde jag mig för att åka skidor tillbaka. På väg upp mot Storkläppen för att hjälpa till och reka inför lördagens Friåknings SM för juniorier Jag gav mig av i riktning mot Funäsdalen men vid varje korsning var det något som sa till mig: "Ska du verkligen bara åka raka vägen hem, det är väl tråkigt". Det gjorde att det blev först en avstickare över Tännån en bit innan Tänndalen med en extra liten stigning, sen ytterligare en upp mot Lillskarven och Malmbäcksstugan vilket gav en rejäl extra stigning, över 200 höjdmeter, för att sedan åka några kilometer i igendrivna spår på kalfjället. Efter ca 20 km kom Vivallskorsningen där man antingen kan åka rakt fram mot Eriksgården eller vänster mot Järvåsflon och sen runt Funäsberget. Då jag inte planerat någon av avstickarna hade jag ingen energi eller vatten med mig och jag började känna mig lite låg, men då väl tanken hade kommit hade jag svårt för att inte fullfölja den. Mot Järvåsflon och runt berget! Det gick okej men efter att ha kämpat upp för sista backen på Röstberget fanns inte mycket energi kvar. Nästan 36 km i ett svep blev det, vilket är min längsta tur hittills (även om det är en "snäll" tur då den startar högre än den slutar). Trevligt med lite kalfjäll på turen på hem från Tänndalen, även om spåren var delvis igenblåsta Söndagen bjöd på fin solig morgon och jag fortsatte träningen med 15 km löpning runt Funäsdalssjön och förbi Ljusnedal. Helgen räddade verkligen veckans träning än en gång, men jag hoppas så innerligt att det kan få bli en hel vecka med bra träning kommande vecka. Tiden flyger iväg och det står inte på förrän det är dags för de första tävlingarna!
0 Comments
Leave a Reply. |
Details
|